Amsterdam.
Du drog utomlands, jag drog ut på gatan,
men jag tänkte på dig varje gång som jag vakna.
Varje natt, morgon och dag, för det gör så ont att
du inte ens är i samma land som jag.
För allting snurrar, vrider sig & viker,
och alla vänner vänder om och sviker.
Du kommer säkert stanna där, bli en bland dem,
kommer inte klara mig utan dig, snälla kom hem.
Varje natt, morgon och dag, för det gör så ont att
du inte ens är i samma land som jag.
För allting snurrar, vrider sig & viker,
och alla vänner vänder om och sviker.
Du kommer säkert stanna där, bli en bland dem,
kommer inte klara mig utan dig, snälla kom hem.
-
Hon bara stack iväg, utan att vända sig om.
Hon springer snabbt iväg, kan inte vänta på någon.
Har alltid varit påväg, men är hon framme någon gång?
Allting blev vackert när, hon såg hur långt bort hon kom.
Har alltid varit påväg, men är hon framme någon gång?
Allting blev vackert när, hon såg hur långt bort hon kom.
Tova.
Sen jag var tio har vi hängt ihop, du var liten och rädd, jag var alltid cool
Du fanns där för mig i vått och torrt, men bort, det har gått för långt för du svek mig,
gång på gång, jag borde ha vaknat och fattat och sett, men jag somnade om.
Jag kan önska att jag aldrig stack, för jag tänker på det varje natt,
men till och med i drömmen så fattar jag att det inte finns något alternativ.
Men alternativet blev att jag pajade mitt liv totalt, för du och jag tillsammans skulle bli din grav.
Gav mig av, jag var tvungen att lämna dig, som Håkan sa: "Jag hatar att jag älskar dig."
Jag gjorde allt för dig, du var allt för mig, så jävla svårt att förstå att det är tack och hej.
Fast det var mitt egna val och dra, jag kunde inte ha dig kvar.
Jag kunde inte stå och titta på, jag tog sönder dig sakta men säkert, det är säkert.
Jag gick och sålde min själ till en drog, ett hål i mitt hjärta, jag hoppas det läker.
Hade handen på flaskan, nu har jag handen på hjärtat, men ändå kan jag känna att hon fattas.
Saknar dig, men jag är lätt och klandra, för jag ser hur du börjar att träffat andra.
Framför ögonen på mig, och det smärtar, för jag kan se hur du får hon att skratta.
Ett hål i mitt hjärta, men du kan ta henne, för det kändes som hon inte ville ha mig längre.
Jag skulle inte heller, stanna kvar hos en vän som behandlar mig som skit,
men det gör ont när jag kolla på er där, fast jag vet att jag skulle dödat henne med.
På samma sätt som jag dödade oss två, men du är sommaräng, jag är ett åskmoln,
så vi passade aldrig så bra, och jag hoppas att du kommer komma tillbaka snart.
Du fanns där för mig i vått och torrt, men bort, det har gått för långt för du svek mig,
gång på gång, jag borde ha vaknat och fattat och sett, men jag somnade om.
Jag kan önska att jag aldrig stack, för jag tänker på det varje natt,
men till och med i drömmen så fattar jag att det inte finns något alternativ.
Men alternativet blev att jag pajade mitt liv totalt, för du och jag tillsammans skulle bli din grav.
Gav mig av, jag var tvungen att lämna dig, som Håkan sa: "Jag hatar att jag älskar dig."
Jag gjorde allt för dig, du var allt för mig, så jävla svårt att förstå att det är tack och hej.
Fast det var mitt egna val och dra, jag kunde inte ha dig kvar.
Jag kunde inte stå och titta på, jag tog sönder dig sakta men säkert, det är säkert.
Jag gick och sålde min själ till en drog, ett hål i mitt hjärta, jag hoppas det läker.
Hade handen på flaskan, nu har jag handen på hjärtat, men ändå kan jag känna att hon fattas.
Saknar dig, men jag är lätt och klandra, för jag ser hur du börjar att träffat andra.
Framför ögonen på mig, och det smärtar, för jag kan se hur du får hon att skratta.
Ett hål i mitt hjärta, men du kan ta henne, för det kändes som hon inte ville ha mig längre.
Jag skulle inte heller, stanna kvar hos en vän som behandlar mig som skit,
men det gör ont när jag kolla på er där, fast jag vet att jag skulle dödat henne med.
På samma sätt som jag dödade oss två, men du är sommaräng, jag är ett åskmoln,
så vi passade aldrig så bra, och jag hoppas att du kommer komma tillbaka snart.
Gjorde mycket fel och sårade många, samma sak men nu är drogerna tunga.
Då jag på riktigt tog mitt första andetag,
drakarnas stad där öppnades jag.
Formades och blev en del av skiten,
minns min första skejt från lekbiten.
Tjafs i skolan, höjde rösten.
Först i min grupp att få en första puss.
Sprayburkar och öl intog vi mera,
det var tiden jag blev introducerad.
Trött på allt jag gjort hårt,
jag ordnade krom och målade godståg.
Först av de fyra elementen som lämnades först,
nu är rap närmast mitt bröst.
Allt var möjligt och drömmarna stora.
Allt annorlunda, du kan kalla det mognad.
Kommer ihåg hur kall vintern var,
kommer ihåg hur det känns med inget ansvar.
Inget var mitt fel,
alla riktiga heads ställ er upp –resten sitt ner.
Ni vet det jag kallar mina boys
aldrig seriöst inget annat än skoj.
Fanns inga råd jag lyssnade till,
gjorde illa det jag gillar som systrar och familj.
Men vad av den gamla hannes har lämnat?
Egentligen vad har förändrats?
Alla fel och brister
grejer och fan fortfarande samma state of mind.
Gjorde mycket fel och sårade många,
samma sak men nu är drogerna tunga.
Det är bara sånt man hör, så vi gör,
någon som dör, någon som föds.
Antar att det är så här att växa,
så mycket det här jag försöker att texta.
Många historier, många som gömts.
Många misstag och snedsteg som glömts.
Frost på backen, är kär i lukten.
Svär det är nått i luften.
Älska mitt Norrland.
Och kan känna att dessa känslor aldrig kommer torka.
För det jag förlitar mitt liv till,
men pusslet passar inte med bitarna hittills.
Allt är bra ifall du undrar,
men vill fortfarande dra mig undan.
Vill kasta mig in i ån
känslan den är svår att sätta fingret på.
Sanningen biter mig ärligt men
sen visas det kärlek och livet är härligt igen.
Så många som bryr sig,
men det finns nån mörkare makt som styr mig.
Har respekt för hjärtan.
Blöder nog, som mammas tårar efter min överdos.
Vill inte skada, vill inte hata
vill inte bara vara någon som pratar
vill inte ha gråt
vill vara den som du kommer till när allt är svårt.
Det är så.
drakarnas stad där öppnades jag.
Formades och blev en del av skiten,
minns min första skejt från lekbiten.
Tjafs i skolan, höjde rösten.
Först i min grupp att få en första puss.
Sprayburkar och öl intog vi mera,
det var tiden jag blev introducerad.
Trött på allt jag gjort hårt,
jag ordnade krom och målade godståg.
Först av de fyra elementen som lämnades först,
nu är rap närmast mitt bröst.
Allt var möjligt och drömmarna stora.
Allt annorlunda, du kan kalla det mognad.
Kommer ihåg hur kall vintern var,
kommer ihåg hur det känns med inget ansvar.
Inget var mitt fel,
alla riktiga heads ställ er upp –resten sitt ner.
Ni vet det jag kallar mina boys
aldrig seriöst inget annat än skoj.
Fanns inga råd jag lyssnade till,
gjorde illa det jag gillar som systrar och familj.
Men vad av den gamla hannes har lämnat?
Egentligen vad har förändrats?
Alla fel och brister
grejer och fan fortfarande samma state of mind.
Gjorde mycket fel och sårade många,
samma sak men nu är drogerna tunga.
Det är bara sånt man hör, så vi gör,
någon som dör, någon som föds.
Antar att det är så här att växa,
så mycket det här jag försöker att texta.
Många historier, många som gömts.
Många misstag och snedsteg som glömts.
Frost på backen, är kär i lukten.
Svär det är nått i luften.
Älska mitt Norrland.
Och kan känna att dessa känslor aldrig kommer torka.
För det jag förlitar mitt liv till,
men pusslet passar inte med bitarna hittills.
Allt är bra ifall du undrar,
men vill fortfarande dra mig undan.
Vill kasta mig in i ån
känslan den är svår att sätta fingret på.
Sanningen biter mig ärligt men
sen visas det kärlek och livet är härligt igen.
Så många som bryr sig,
men det finns nån mörkare makt som styr mig.
Har respekt för hjärtan.
Blöder nog, som mammas tårar efter min överdos.
Vill inte skada, vill inte hata
vill inte bara vara någon som pratar
vill inte ha gråt
vill vara den som du kommer till när allt är svårt.
Det är så.
drrrunk
Haha, det var länge sedan man satt uppe 03:17 på en tisdagsmorgon och drack sig full.
.
Kommer minnas mammas tårar efter min överdos