Det är bättre att ha älskat och förlorat, än att inte älskat alls.
Saknar att somna i dina armar, saknar dina läppar på min hals. Saknar hur vi låg och pratade i timmar i min säng, och hur allt utanför fönstret verkade så oviktigt. Men nu är sängen tom, inte ett spår utav dig förutom tröjan du lämnade kvar, och jag haft på mig den varje natt sedan du försvann.
Men inte ens doften av dig finns kvar i den, bara täckt av mascarafläckar och längtan efter dig.
Nu finns bara sömnlösa nätter, kalla vintar från det öppna fönstret.
Nu går hela mitt liv i moll, förut var vi två, nu är vi noll.
Kommentarer
Trackback
