cold.

Om vi var samma som då, varför står vi då och tittar tomt på varanda?
Vi är kall som frosten omkring oss, och lika stel som främingar.
Jag vet inte vad det var, men jag kunde inte sluta titta in i dina ögon.
Dom är inte lika blank längre, inte lika blåa. Vi är inte som vi var, inte som alla andra längre.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0