- -

Jag vet inte om det var kaffet eller ciggen som gjorde att hela kroppen pirrade,
eller om det var för att jag spenderade gårdagen vid fläkten med dig.
Jag hade inte träffat dig på så länge, att allt som fanns i mitt huvud var
hur dina läppar rörde sig när du pratade, hur mycket jag ville krama dig i din gråa kofta, 
hur allt gått isär utan dig, men hur allt kändes helt av att sitta brevid dig.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0