Infected mind.

Men sen kom vintern,
ja så var det tror jag.
för du var lika hopplös.
och dina tårar lika blanka
som den nya snön.
Men älskling du var inte orörd,
alltid nedbryten,
och du låg inte vit på backen.
Nej under det vita runt dig
såg jag rött
och jag tyckte
ingenting.

"Jag kramas inte"
minns jag att du sa, &
jag undrade aldrig mer varför.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0